Gymnasiet är faktiskt det som lägger grunden och bestämmer om man har möjlighet att plugga vidare på högskola och universitet. Det finns vissa linjer som inte ger behörighet till att plugga vidare, dessa linjer ger alltså inte högskolebehörighet.
Vad krävs för att plugga vidare på högskola?
För att ha möjlighet att plugga vidare måste man ha vissa behörigheter, dessa är:
Godkänt i 2250 av 2500 gymnasiepoäng
Inom dessa poäng finns det vissa ämnen som måste var godkända. Det kan alltså vara så att man har 2250 poäng men ändå inte har högskolebehörighet, för att man har godkänt i ”fel” ämnen. De ämnen som måste vara godkända för högskolebehörighet är svenska 1, 2 och 3, engelska 5 och matematik 1.
Ha en utbildning som ger grundläggande behörighet
Man kan även ha en utländsk behörighet som motsvarar en svensk gymnasieutbildning. Har man inte godkänt i alla de ämnen som krävs för att få behörighet är det inte kört. Det går nämligen att komplettera gymnasieutbildningen på andra vuxenutbildningar till exempel Komvux. Detta är ofta något kommunen hjälper till att ordna vid behov.
Olika program
Det finns hela 18 nationella program på gymnasieskolor i Sverige, 6 av de är högskoleförberedande och 12 är yrkesprogram. Väljer man ett yrkesprogram på gymnasiet kommer man med största sannolikhet att börja på ett riktigt arbete direkt efter gymnasiet. Känner man då efter gymnasiet att man gjort fel val och vill plugga vidare är det fortfarande möjligt, men det tar lite tid. För att få högskolebehörighet efter ett yrkesprogram måste man läsa vissa ämnen man inte läst på gymnasiet, men som krävs för en behörighet till högskolan.
Hur är programmen uppbyggda?
Alla program på gymnasiet har gemensamma karaktärsämnen. Detta är kurser som alla läser, oavsett om det är ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. De gemensamma karaktärsämnena är: svenska, matematik, engelska, historia, idrott och hälsa, naturvetenskap, religionskunskap och samhällskunskap.
Programfördjupning
Programfördjupningen är det som gör att de olika programmen skiljer sig från varandra. Varje program har speciella kurser, inom det området programmet har som fokus.
Individuella val
I alla program finns det vissa individuella val som alla gör, valen skiljer sig beroende på vilket program man läser. Alla yrkesprogram ska till exempel erbjuda alla de kurser som krävs för en grundläggande högskolebehörighet. Eleverna som går et yrkesprogram kan alltså välja att läsa kurser utöver de som programmet innehåller, för att få en högskolebehörighet och kunna plugga vidare.
Vad arbetar man med efter ett yrkesprogram
De som väljer ett yrkesprogram vet ofta redan innan gymnasiet vad de vill arbeta med i framtiden. Ofta väljer man det yrkesprogram som har det önskade yrket som fokus. Vill man till exempel bli målare i framtiden kan det vara en bra ide att välja bygg- och anläggningsprogrammet. Att välja ett yrkesprogram om man inte har någon aning om vad man vill arbeta med i framtiden är inte att föredra alla gånger, då dessa linjer förbereder en för att arbeta inom det linjen har som fokus.